Avsnitt 71

Del 2 - Codex vs Claude - Spelutveckling, entreprenörskap och Kinas AI-boom

34 min Svenska

Om avsnittet

I det här avsnittet av Snacka Om AI! ställer vi Codex mot Claude i en riktig duell.

Vi bygger var sitt spel utan att ha synkat det med varandra, och jämför resultaten rakt av:

✅ Vem bygger bäst spel – Codex eller Claude Code?

✅ Hur du validerar din affärsidé med AI innan du lägger en enda timme.

✅ Varför Kina startar 16 miljoner enmansföretag – och vad det betyder för oss.

Vi pratar om:

- Hur Jakob byggde ett Mario-spel och ett zombiespel i Claude Code på 10 minuter, med en enda bild som utgångspunkt

- Hur Bengt byggde ett Gauntlet-liknande spel på Stureplan i Codex, med bossfight och allt

- Varför Codex ställer för många frågor och Claude Code bara kör

- SWOT-analysen som varje AI-projekt borde börja med, miljontipset från en hemlig VD.

- Kinas strategi: gratis kontor, AI-krediter, boende och lån till enmansföretag

- Luckin Coffee: 33 600 kaféer, 27 nya om dagen och varför det är ett techbolag

- Mikrotjänster och meganischer: att bygga en app för tio personer som verkligen behöver den

- Algoritmisk e-handel: när AI A/B-testar allt i realtid, från pris till design

- Hur Jakob byggde Snacka om AIs nya hemsida med Claude Code på seriöst, en kvart.

Ett avsnitt för dig som vill bygga, testa och skapa – men inte vet om du ska välja Codex eller Claude. Spoiler: du behöver kanske inte välja.

Och kanske viktigast av allt:

Sluta planera. Börja bygga. Men gör din SWOT först.

✅ Samarbete: CURAM – koppningskoppar för spänningar.

15% rabatt med vår kod "SNACKAOMAI" (gäller t.o.m. 31 maj).

⁠https://www.bycuram.com/sv/discount/SNACKAOMAI⁠

✅ Se Snacka Om AI! "EFTERSNACK" på Patreon.

⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/snackaomai⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

✅ Testa bästa bildgeneratorn gratis:

⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.bananastudio.app/⁠⁠⁠⁠⁠

📩 För samarbeten, sponsorskap och businessförfrågningar, kontakta: ⁠⁠jakob.radback@markable.se⁠

Kapitel

  1. 00:00Introduktion till AI och dess påverkan
  2. 05:38Samarbete och produktivitet med AI
  3. 11:20Att hantera många projekt och idéer
  4. 16:06SWOT-analys och affärsidéer
  5. 19:56Codex vs Claude: En djupdykning
  6. 24:09Spelutveckling och Kreativitet
  7. 31:28AI och Framtidens Arbetsmarknad
  8. 40:16Kinas Snabba Tillväxt och Massproduktion
  9. 45:37Kaffeindustrins Revolution
  10. 47:56Affärsmodeller och Prissättning i Digitala Tjänster
  11. 50:53Mikrotjänster och Nischade Lösningar
  12. 53:46Automatisering och AI i E-handel
  13. 56:24Misslyckanden och Framgångar i Entreprenörskap
  14. 58:30Skillnader mellan AI-verktyg: Claude och Codex

Transkribering

Transkribering av inspelningen. Enstaka fel kan förekomma - lyssna på avsnittet för den exakta ordalydelsen.

Jakob Radbäck0:00Det här blir jätteintressant. Jag har fastnat lite i ett rabbit hole nu kring det här med AG och framtida arbetskraft. Det finns en dialog, jag är inte säker på att vi har pratat om det i den här podden, men som går lite in på det här. Vad händer liksom?

Bengt Wessborg0:17Ja! Berätta.

Jakob Radbäck0:26Vad hände sen då? Just nu och i Sverige så har vi och i andra länder också så märker vi ju av att arbetskraften ibland flyttar ut ur Sverige. Nu på senare tid så vi haft mycket typ Indien som man köper in billiga programmerare. Vissa personer har använt Fiverr för att hitta personer som är betydligt billigare men har samma eller bättre till och med kompetens än vad du kan hitta i Sverige. Så att liksom arbetskraften flyttar

Bengt Wessborg0:38Just det.

Jakob Radbäck0:55Ut från Sverige och pengarna flyger ut från Sverige. Du och jag har ju pratat om det här med medborgarlön och så men det finns en grej som är lite av ett problem i det där. Vad händer då om alla börjar använda AI istället och pengarna liksom flödar in för just nu har jag både ChatGPT och Claude. Så nu betalar jag tusen kronor till Claude som är flyger ut då till ett amerikanskt bolag från Sverige till ett amerikanskt bolag för i princip arbetskraft. Om vi nu får omvandlare till det så är det någon typ av artificiell arbetskraft redan Redan innan AGI Och samma sak med ChatGPT Det jag vill komma till är att den dagen då där alla de här kanske miljoner tals personer i Indien eller Sverige för den delen som programmerar inte längre behövs för att alla personer använder för den typen av tjänst.

Då försvinner ju de här jobben och det inte så att OpenAI eller Claude kommer ringa till Sverige eller till Indien och bara sa, vi hörde att det blev arbetslöshet. Vi skickar över några miljarder så att ni kan stötta de personerna i form av någon typ av... Det lär ju inte hända, det ju inte hänt hittills att...

Bengt Wessborg2:07Va? För det... Det trodde jag... Det trodde jag de skulle...

Jakob Radbäck2:17Att någon av de här biljardärerna delar med sig av sin vinst. Och vad hände då? Det här väckte, tycker jag, ytterligare en ny tanke som vi inte har pratat om ännu och som jag inte tror att vi kommer kunna ge någon typ av svar på. Men jag hörde av mig till en av de här personerna som i Sverige har skrivit en artikel, en tidig artikel nu, om att vi har

Bengt Wessborg2:21Men det kommer inte hända. Nej, det kommer inte hända. Inte på det sättet.

Jakob Radbäck2:46Jag måste nästan läsa den innan till då, men jag tror att den säger typ att vi redan nu ser en 13 % minskning av antalet instegsjobb på marknaden. Det är svårare för en nyexad person, 13 % någonting, svårare att få ett jobb nu konten vad det var för något år sedan. Och han menar då på att vi redan nu ser

Bengt Wessborg3:01Jo, stäp.

Jakob Radbäck3:14Den här förflyttningen då i att man inte ni exade personer i samma utsträckning som han behövde innan. Och det här är ju någonting som vi har siat om också, att de här instegsjobben kommer successivt att försvinna. Jag vet inte, det känns som att den här dialogen, det fler och fler som pratar om det. Det inte längre bara vi och det är inte längre bara foliehatten på, utan det här börjar faktiskt bli en diskussion som är bredare än bara en nischad podd.

Bengt Wessborg3:44Ja men får jag ta en rolig anekdota. Jag satt i en panel på exakt det här temat i fredags kväll. Eller ja det blev fredags kväll för det var lite för senat. Jag satt där vid sex. Är ju kvällen då. På kvällen i fredags. Ihop med några politiker och riskkapitalister. Och Worker. AI får de en liten shout out där också. Ja men det var på Epicenter och då pratade vi där om vad EU ska göra för att kunna bibehålla konkurrenskraft mot till exempel Kina och...

Jakob Radbäck3:55Mm. Mm.

Bengt Wessborg4:14USA med flera, Indien också givetvis. Då var det ju lite att de har tagit fram ett nytt tänk som heter EU Corp, alltså förkortning för EU företag eller EU Corporation. Och det är en ganska fin idé som bygger på att det ska bli enklare att bygga företag med optionsprogram, skatteregler, mindre administration och så över hela EU så att Tanken är, visionen och drömmen från Ursula och gänget EU är att vi håller talang och bolagen längre tid i Europa så att man inte bara lanserar något i Frankrike och sen direkt till USA. Lanserar något i Sverige, UK och USA. För det är så det ser ut idag men då hamnar ju väldigt mycket av investeringar, marknadsföring och även jobb faktiskt i USA då istället för Europa.

Att om vi kan göra det enklare, vi har ju en marknad på 600 miljoner människor, det vore ju vara mer intressant att skala ut i Europa.

Jakob Radbäck5:04Mm. Japp.

Bengt Wessborg5:11En i USA som är mindre marknad med antal personer och användare om vi gör det enklare då liksom. Och det jag tillförde i dialogen där var väl att jag sa så här lite kanske provokativt men jag sa om EU Corp tar tre till fem år att införa och förenkla administrationen med 20 procent då borde vi se det som ett misslyckande i den här snabba AI-världen utan det måste ju så far vara klart om tre till sex månader och bli tio gånger enklare annars så

Jakob Radbäck5:16Mm. Jag håller med.

Bengt Wessborg5:40Annars är det ju bara en skrivbordsprodukt som är lite så här show for show. Och idag då i helgen så apropå det temat som han uttog av Payokas blir det ännu roligare när vi hör då att Kina har en annan take på det här. Kina har ju inte riktigt lika stora bolag som Nvidia och Google och så där. Men då tänkte de fasen om det kommer finnas massa småbolag som blir miljardbolag i framtiden kanske med en anställd.

Jakob Radbäck5:45Mm.

Bengt Wessborg6:10Då tar vi det spåret istället. Så vi skapar 50 miljoner enmans eller enkvinnens företag. Enpersonsföretag kan vi kalla det. Så kommer några av bli jättestora och då kommer den ekonomin bli lika stor som att äga tio storbolag som är gigantiska. Och då har de dragit det till nästa nivå i Kina såklart. Så de har inte bara en EU-corp-idé kring administrationen utan de då erbjuder gratis kontor i flera städer till småföretagen eller en fåbolags och enpersons anställda. Du får gratis datorkraft och AI-krediter, tokens, upp till 40 dollar per månad. Får billigt, här kommer det att Jakob, billigt eller gratis boende. Du kan få bidrag upp till en miljon kinesiska pengar per år, vad det nu är.

Och du får lån där staten tar risken. Wow, det gillar jag! Och städer som gör detta konkret, Shenzhen är en av de största. Bygger dedikerade enpersons startup-samhällen med gratis kontor och arbetsresurser. Hangzhou i Shanghsing siktar på tidig startup-samhällen med tusentals entreprenörer och gratis workspace, bostäder och stora bidrag. Och Shanghai, jag behöver inte rabla upp alla, men det här är alltså... Massas städer och de gör det för det är en arbetsmarknadskris med tech layoffs. Och om du inte får något jobb så är lösningen Kina fine men då får du bli bolaget själv. Och AI är multiplicatorn i det här. Så en person kan koda som vi pratade om, sälja marknadsföra, bygga produkten, allt med AI-agenter egentligen.

Och strategiska draget är då USA att satsa stort.

Jakob Radbäck7:44Mm. Mm.

Bengt Wessborg8:00Vi satsar i Europa på förenklad administrationen och Kina satsar på massadoption där 10 miljoner småbolag blir mer än 10 stora. Och de har redan startat 16 miljoner enmansbolag i Kina och det växer med 47 procent tillväxt över år till år.

Jakob Radbäck8:21Då tar den där siffran igen. 16 miljoner enmansbolag, kan det stämma?

Bengt Wessborg8:28Ja, jag ska kolla källan här. Okej, källan är väl kanske inte den starkaste. Bash media. Så man kanske får ta den här källan med en nypa salt då. Men det står enpersons företag i Kina översteg 16 miljoner i juni 2025, det här förra året. Enligt China Daily. Jag ska kolla på China Daily. Jodå.

Jakob Radbäck8:50Alltså det är fler bolag än vad vi är människor i Sverige.

Bengt Wessborg8:57Ja, jag vet. Fan, vi kan inte vinna över de stora talen här.

Jakob Radbäck9:04Hej.

Bengt Wessborg9:04Men du, den här var uppdaterad i år, i mars faktiskt, när tycker på lite mer bättre. China Dailys-saitan var lite tyngre, så att säga.

Jakob Radbäck9:14Det kan säkert stämma, det låter så galet med tanke på hur många vi är i Sverige.

Bengt Wessborg9:20Okej, kan inte jag få berätta en grej så apropå det bara så vi förstår hur dem, hur insane Kina hyperscalar. En kompis som heter Jonas bor i Kina. La ut på LinkedIn häromdagen. Okej, det här kanske inte så mycket med AI men vet du vad han berättar? Det är en ny kaffekedja som heter Blue någonting. De har öppnat 30 000 caféer på några år, Jakob. De har öppnat 20 om dagen.

Jakob Radbäck9:24Ja. Mm.

Bengt Wessborg9:45Bara så du förstår, Starbucks startade 1988 och har typ under 10 000 kaféer. Det här har företes i år att ha 30 000. Tre gånger så många kaféer som Starbucks har. Att öppna, jag tror det var 27, 27 kaféer om dagen. Jag får ont i huvudet, det är mer än tre timmar. Det såg skitsnyggt ut, i alla fall det handlar ju ut. Det såg inte ut som ett skjul utan det var lyxkafé med statyler och två våningar stort.

Jakob Radbäck9:56Mm.

Bengt Wessborg10:14Då jag bara tänkte så här, Gädrar vilken... Ja, jo kopplingen till AI var, fanns faktiskt. De ser det som startups där folk kan sitta och jobba, umgås på de här community som vi pratar om. Där det är gratis wifi så sitter de där hela dagen och jobbar och träffar andra entreprenörer. Så det fanns en liten AI-koppling. Jag visste att det, nu när jag kommer ihåg det, för han gillar teck den här killen som la upp inlägget. Men det är lite sjukt ändå liksom.

Jakob Radbäck10:16Vart var det? Var det i Kina? Mm.

Bengt Wessborg10:43Hela den här grejen. Vi summerar det då. Alla de här 16 miljoner företagen måste ju ha någonstans att sitta. De vill också socialisera. Kanske inte sitta hemma eller ensam på en coworking hela tiden. Då sitter de på stan på det här Blue Caféet och jobbar. Och sen är det klart det är säkert skolungdomar och så också. Är ju inte bara entreprenörer som fikar. Men... Men jag är imponerad hur de kan liksom skala något så fort. Är inte det mission impossible att öppna upp 27 000 kaféer på tre år eller...

Jakob Radbäck11:10Jag fick många idéer på det här. En av var att jag satt och scrollade shorts på YouTube. Vilket man gör ibland. Och då fastnade jag på en snubbe som pratar om massproduktion och typ så produktionsprocesser i Kina. Och då gick han igenom typ en tändare tror jag det var. Sån här, du vet, billigaste tänkbara tändaren. Här reklamtändaren som fanns förr.

Bengt Wessborg11:13Mm. Ja. Ja.

Jakob Radbäck11:39Som kanske då kostar något öre att tillverka. Och sen så förklarar han då i vilken stad hur den här processen ser ut och hur många, hur jäkla många tändare som de gör. Han förklarar också att respektive del i den här tändaren, skulle du köpa den delen löst bara en, då skulle den delen kosta mer än själva tändaren. Han bara, hur går det ihop? Hur kan en komponent kosta mer än vad hela tändaren gör? Och sen förklarar han hela den processen då. Det här tycker jag är lite intressant då för att massproduktion och att du då, om du förbättrar kostnaden med någon bråkdels öre, så i den här massproduktionen så blir det miljon tals kronor, säger vi, i deras de här processerna.

Så de har ju förstått det här med att du uppnår någonting när du gör det väldigt väldigt många gånger.

Bengt Wessborg12:29Åh.

Jakob Radbäck12:38Det lite det du beskriver. Att de inte är efter nödvändigtvis kvalitén. Att ett bolag ska bli det här jättebolaget typ OpenAI som USA gör. Utan de startar 16 miljoner små bolag. Och här kommer den röda tråd jag ska försöka hålla. Det här är samma sak som du och jag pratade om förut. Det här med att massproducera content. Eller typ YouTube-kanaler. Så det finns ju vissa personer då som gör inte bara en AI-influencer, inte bara en YouTube-kanal och hoppas att den lyckas utan de gör 100 eller 1000 och respektive sådant kanal underhåller sig själv och sprutar ut content. Lite samma sak förklarar du här. Och sen tänkte jag på en annan grej och det är ju att för att lyckas med någonting när du väl har uppnått att du har lyckats med ett bolag För att du ska kunna fortsätta lyckas med det bolaget så kan du inte heller bara stå still utan du behöver diversifiera.

Prata mig alltid om. Du behöver ta det här kapitalet och du behöver komma på okej vad gör vi nu? Vad blir nästa steg? Liksom pivot. Och det är ju också en typ av massproduktion med att göra flera saker. Bara en sak utan flera saker genom sammanhang. Jag vet inte. Lite stökig tanke och kanske dialog. Men jag tyckte att det.

Bengt Wessborg14:05Nej, verkligen inte. Har... Jag tycker det var skitfint i Jakob. Det här var bättre än vi trodde. Jag måste bara berätta. Jag måste bara korrekta mig själv. Jag hade fel. Starbucks har 35 000 caféer, vilket är helt bernänas. Men det här är helt brutalt. Luckin heter det här kaffekedjan som vi pratade om i Kina. Blå logga. Den heter Luckin. Look in Coffee. De har 33 600 butiker globalt. Varav 22 000 egna 11 700 franchise. Det är sjukt va? Förra året hade de 26 och nu har de nästan 34 000. Så de har öppnat nästan 7-8 000 café på ett år.

Förstår ni? Det var Starbucks öppna på 20 första åren. De har fler butiker i Kina än Starbucks.

Jakob Radbäck14:56Mm. Mm.

Bengt Wessborg15:02Men många är små pick-ups, är alltså inte caféer, du sitter där och allt måste gå vid en app. Så det här är ett techbolag ser de sig som. Det är en plattform för tech som säljer kaffe med AppFirst. Så de behöver inga personer, ingen kassa, inga köer. Du beställer appen, hämtar går. Så då får de också högre lönsamhet och de får snabbare throughput och kan sälja mer enheter per timma. Och då har de extremt låga priser. Du kan köpa en kaffe för alltså fem... De spänn på espresso kostar en kaffe liksom 48 eller 52 liksom. Det betyder att de kan ha pick-up kiosker så de kan öppna överallt i extremt låg kostnad även om de har några flaggskeppbutiker som jag nämnde.

Och de samlar data så att de kan jobba automatiskt med erbjudande kampanjer och prissättningar. Kan alfabetatesta produ... Det är allt möjligt helt automatiskt så att de försöker bli en iber och amazon för kaffe snarare än ett starbucks. Så där ser det då snabbt billigt app first pick up och datadrivet och starbucks är snarare upplevelse premium store first sitta brand drivet. Båda funkar faktiskt men luck in växer väldigt mycket snabbare än en starbucks. Så de växer om dem snart.

Jakob Radbäck16:07Hmm. Mm. Det finns en lärdom här tror jag. Om man nu knyter ihop det vi sa först. Vem som helst kan skapa vad som helst just nu. Och byggarna. Då kanske det är bra att ta med sig att gå lite i motströmmen. För nu tror jag att många personer tänker att man bygger någonting och sätter en vanlig prislapp.

Bengt Wessborg16:31Ja.

Jakob Radbäck16:54Man tänker att någonting ska kosta 99 spänn i månaden eller det ska kosta 149 kronor i månaden, är det vad det nu är när jag tror att det finns en marknad för billigare saker alltså där du kanske sänker dina marginaler till liksom minimum nivå men du siktar på att du har väldigt många användare eller kanske till och med som vi inne på du gör inte bara en app utan du gör tio appar för att det går förut så gick det bara att göra en Men nu är kanske målet i alldeles att du ska kunna leva på bara en app. Utan du kanske behöver ha en inkomst från fem eller tio appar och tillsammans så blir de en intäkt för dig men inte bara den enskilda.

Och på ett sätt så är det positiv för det har en möjlighet då till att man ska kunna diversifiera sitt bolag på ett enklare sätt och kunna pivot. Funkar inte ett bolag plötsligt då då kan man lägga mer krut på ett annat. Och det tror jag vi kommer att se.

Bengt Wessborg17:49Här har de...

Jakob Radbäck17:50På tal om enmansbolag.

Bengt Wessborg17:51Ajajaja...

Jakob Radbäck17:52Inte bara en mannsbolag som har en person och ett bolag utan en person kommer ha tio bolag och drifta det tillsammans med sina agenter. Det tror jag.

Bengt Wessborg18:06Ja, för det blir helt sjukt och även de här småbolagen kan jobba så som du säger Jakob. För det som var coolt med Lacken här är att de har olika priser på alla, beroende på ditt beteende, tidpunkt på dygnet, vad du har köpt. Alphabeten sätter realtid med AI-drivet. Här i Sverige har vi snarare alla får en rabatt, kanske på segment då. Killar får en rabatt.

Jakob Radbäck18:22Dekaligt. Mm.

Bengt Wessborg18:34Tjej i den, guldkund den. Här har de helt unika rabatter som bara testas. Men de testar inte bara priserna. Det här är sjukt. De alfabetatestar allt. Produkter, design UX, priser, erbjudanden, kampanjer. Varje dag dygnet runt. Och i Sverige kör vi ofta. Vi testar detta, vi tror det funkar och ser hur det går manuellt. Det här är ju något att ta med sig faktiskt. En grej här då är att de insåg många små köp kan bli värt mer i pengar än få stora köp i ordervärde som de har som effektiv leverans. Och det är intressant, apropå din diskussion Jakob som du tog upp här med småföretag, att om Kina har många småföretag så kan det tillsammans bli väldigt mycket skatteintäkter istället för att de går arbetslösa de människorna.

Så det måste inte alltid vara att alla ska jobba på Ericsson som det var i Sverige förr i tiden. Man jobbar på Ericsson eller Handelsbanken och så var det fine. Det är bra att de bolagen också, men det är rätt fint att man kan ha många småbolag. För de drar också... Nu är ju Sverige väldigt duktiga på det för jag vet att vi har jättemycket små företag. Men jag tänker att det är ju summarna och allt som skapar ekonomin och inte ett enda företag.

Jakob Radbäck19:51Intressant när du säger det för det där för typ 10 år sedan när jag drev mediamarkt. se så jag kunde ju inte e-handel när jag började där. Jag liksom lärde ju mig det successivt. Och då när någon förklarade det här med liksom alfabetare, AB-testning och så där så jag bara men varför testar man liksom inte kan man inte testa mer? Kan man inte testa A-T-Ö-testning? Ja men det går inte liksom på grund av olika anledningar. Och det fanns ju en

Bengt Wessborg19:59Ja. Nej. Och? Nej.

Jakob Radbäck20:19En väldigt stor begränsning men redan då minns jag att vi diskuterade då, tänk om man kunde ha en site som inte ens såg likadan ut för alla utan Bengt Västborg utifrån din cookie och ditt använda beteende på liksom andra hemsidor, behöver inte ens vara den hemsidan utan så här generellt sett så trivs du bättre på hemsidor som har typ stora bilder som fokuserar på reviews och testimonials istället för massa text till exempel, vad det nu än är med bara. Då kan redan vår hemsida att du är den typen av persona. Så den gör en helt unik site för dig. Sen så i realtid så liksom alfabet att testa allt och det här vi pratar om lite grann i podden det blir någon typ av algoritmisk e-handel.

Det finns inte längre en version utan allting baserar sig bara på algoritmer och i realtid så borde testare AI ta beslut kring nya beslut och implementera det utan att det finns en människa som över huvud taget behöver följa upp det.

Bengt Wessborg21:29Det var lite det du de med i miniatyr, Jakob. Fast du gjorde det för hela plattformen i det här avsnittet vi hade på Snack om AI som handlade om när Claude Bott kom. Då hade ju du att den uppdaterade sig själv och hittade på nya funktioner. Men skulle man få mer användare på plattformen om du hade haft 10 000 användare, då hade den ju kunnat hitta på nya funktioner utifrån datan och var folk...

Jakob Radbäck21:32Mm. Mm, mm.

Bengt Wessborg21:56Då hade du ju haft egen data i större volym i systemet som den hade kunnat analysera, agera på och uppfinna nya funktioner och även då testa olika design UX-grejer. Man kan ju också släppa fem olika design UX-grejer mot olika antal användare och se vilka som funkar över tid och sen bara gå in på två spår och visa. Det kan ju vara i framtiden att man har tio olika design UX-grejer för olika målgrupp för alla gillar olika saker och så där också men Då kräver du att det är väldigt automatiserat på baksidan. Kommer det kosta hur mycket som helst att hålla det där uppdaterat. Men om det kanske var som ett självspelande piano, där man bara har någon motor med logik som styr det, så kan det ju vara...

Då kan man göra din dröm där jag går på mediamarkt med A-T-Ö-testning.

Jakob Radbäck22:44Det låter som att det det man gör på den här kaffegrejen. Att den hela tiden optimerar utifrån det.

Bengt Wessborg22:48Ja, eller hur? Sen är det klart, när man läser media så blir det ju alltid såhär lite, jag tror skrapar man på ytan där så är det nog inte så jäkla automatiskt att att allting som det låter. Men någonting har de säkert gjort. De har säkert laborerat med priser och kampanjer så, för det är ju ganska enkelt att testa, så att säga. Det är bara att dit och handla, du och jag tillsammans några gånger så märker man ju om det samma priser eller inte. Så det gör de nog. Men otroligt cool tanke ändå, eller hur?

Jakob Radbäck22:54Mm. Så är det då. Ja, jag gillar den tanken.

Bengt Wessborg23:19Och otroligt att det är så billigt pris också att man kan köpa en kaffe för 15 spänn då är det ju billigare än presbyrån liksom. Där gör man ändå kaffet själv genom att trycka på en knapp men den kostar ju ändå 28 kronor där liksom. Ibland kan det vara 18 på kampanj i och sig så det börjar bli ett presbyrånpris.

Jakob Radbäck23:23Mm. Mm. Mm. Jag... Nämen ja. Jag håller med dig. Jag tycker att det fortfarande är jättesvårt att säga om vart vi är på väg. Jag tror att det var någon kompis till dig, vad heter han Hassan sa när vi var på Bildersmann, det tyckte jag var intressant. Då sa han typ att i framtiden kommer folk att ha micro-tjänster. Man skapar en tjänst inte för miljontals människor utan man skapar en tjänst som är mega nischad för typ tio personer. Det finns kanske bara tio personer men de här tio personerna behöver verkligen den här tjänsten.

Bengt Wessborg24:01Mm. Mm. Mm.

Jakob Radbäck24:16Men den är jätte nischad och historiskt sett så hade aldrig någon haft varken tid eller råd att springa på den här super nischen. Men nu är ju med att vi kan uppnå och det här är ju du som har sagt. Nu kan vi faktiskt för första gången någonsin uppnå att någonting är både bättre billigare och snabbare. Företag alltid behövt välja två av tre. Det hade liksom gått att uppnå alla de tre samtidigt men det går faktiskt med hjälp av AI. Och det här tycker jag är. Jätteintressant. Är det som sagt, jag har SWOT att att ibland liksom koka ner det till någonting vettigt. Det som att det finns, man kan göra för många saker och alla kommer inte vara en success.

Man behöver som vi inlöde i det här poddavsnittet så behöver man ju liksom testa, man behöver faila, man behöver ha

Bengt Wessborg24:59Mm.

Jakob Radbäck25:1410 bra idéer innan man kommer på en som är bra. Ja, jag tror att det är lika viktigt att få faila flera gånger. Alla de här stories om personer som har blivit megarika, om man nu har det som mål att man vill bli megarik eller lyckas med ett bolag eller starta sitt eget företag och kunna leva på det. Alla de personer som har lyckats med det

Bengt Wessborg25:30Ja, det tror jag med.

Jakob Radbäck25:51Är ju personer som initialt som det gick åt helvete för.

Bengt Wessborg25:55Mm.

Jakob Radbäck25:57Nästan varje story känns som att den är samma. De var på botten, var belånade upp till öronen. Men de trodde stenhårt på sin idé och de bara fortsatte. Och sen till slut så gick det. Vi inte pratat någonting om det. Men vi får väl prata om det nästa vecka då. Lite samma sak är det ju med podden. Det var ju länge sedan vi pratade om det. Vi har inte gjort något revolutionärt. Vi fortsätter bara att göra... Ungefär samma sak och bli en procent bättre för varje avsnitt som vi gör så försöker vi att alltid bli en procent bättre och sen successivt över tid så kommer det till slut att liksom ge frukt.

Inte nödvändigtvis för att vi hade den smartaste och den bästa idén precis som Alexander Morad sa i det avsnittet utan för att vi fortsatte. Vi fortsätter liksom att grinda. Väcka in och väcka ut. Och till slut så ger det frukt. Så det är också en viktig grej att ta med sig. Så att om vi då ska försöka liksom summera lite grann, när ska man använda Claude och när ska man använda Codex? Jag har ju använt Codex jättemycket historiskt men det var när det fortfarande var i webbläsare och inte i desktop-appen. Där har jag inte hunnit använda det tillräckligt. Vi gjorde det lite grann inför avsnittet och där tyckte jag mest att det var störande för att den ställde mig massor med frågor.

Så är det okej att jag gör det här. Så att jag behöver liksom sitta och titta på den när den jobbar och det känns super

Bengt Wessborg27:08Mm.

Jakob Radbäck27:26Kontraproduktivt medan med kladkod då är det som att jag sätter igång den sen kan jag gå iväg och göra någonting annat och sen när kommer tillbaka så det bara så här first prompt ser det alltid sjukt bra ut. Det kan jag faktiskt visa väldigt kort här. Nu i veckan så ville jag skapa en hemsida till oss. Så först så skapar jag en pdf med en sån här mediekitt. Så om man vill jobba och samarbeta tillsammans med oss så ska man kunna få lite specifikationer på hur många lyssnare har podden, hur många följare, hur många når vi och så där. Då skapar det ett snyggt mediekitt och det blev jättesnyggt om jag får säga det själv tillsammans med Claude Cowork.

Men sen tog jag bara det här mediekittet med den här PDFen och gav den till Code. Så här utifrån den här PDFen

Bengt Wessborg28:15Mm.

Jakob Radbäck28:26Kan du skapa en hemsida. State of the art-snygg, tänk Apple-känslan med effekter, mikroanimationer och så vidare. Och sen tror jag en kvart senare så har den då skapat en hemsida och det här är då iteration fem kanske. Så har vi då nu gått live med snacka om AIS hemsida och den är då såhär jäkla vacker. Så här kan man då liksom skrolla igenom. Kommer de. Det är säkert lite laggigt som vanligt när jag skärmdelar. Plats nio på techlistan. Och så kan man få lite priser och lite gamla avsnitt och alla våra specs. Så där kan man gå in och titta på.

Bengt Wessborg29:00Hur snyggt som helst, Det var en bädda

Jakob Radbäck29:22Ja, exakt. Vad jag menar och vad jag ville komma till är att just nu har du gjort förarbetet och du har ett dokument med en presentation. Då spelar det egentligen ingen roll om du använder Codex eller vad du nu än använder för att den kommer att kunna göra det åt dig. Jag tror att styrkan just nu i att jobba så är segment. Man börjar då kanske i ChatGPT eller Codex och skapar sin presentation eller sin bok eller som vi har pratat om innan, sin kontext. Och sen kan du då utnyttja den kontexten till att skapa vad som helst. Så har du skapat en bok så kan du enkelt skapa en presentation som handlar om boken för att den har boken i sin kontext.

Du kan också ta den boken och skapa en hemsida för att den har den i sin kontext. Och det här gör ju eller gör en ljudbok. På så sätt så blir ju möjligheterna oändliga.

Bengt Wessborg30:13Eller gör en ljudbok.

Jakob Radbäck30:19Och jag tror inte att man ska begränsa sig i att säga, ska jag välja Codex eller ska jag välja Claude Just nu föredrar jag Claude. Jag upplever att det känns enklare. Men om en vecka eller två så kanske jag har tröttnat på att betala tusen kronor i månaden och känner att det är good enough att köra Codex och kanske en ChatGPT i plus för 250 spänn istället. Förhoppningsvis är det det.

Bengt Wessborg30:42Och det som är den stora game-changing är väl alla ni som lyssnar som har ett ChatGPT-abonnemang och inte känner att ni har råd med ytterligare ett att ni bara kan testa det här nu i Codex. Tror absolut att det good enough att komma igång nu. Såpass bra har det blivit. Och det är samma med bildfunktionen här då om ni inte vill skaffa ett abonnemang på Google för Nano Banana. Det kanske är good enough när det blivit såpass bra som ni faktiskt kan göra. Frecka coola, snygga grejer i ChatGPT.

Jakob Radbäck30:51Ja.

Bengt Wessborg31:10Gick riktigt lika bra förut. Då kommer det till en hygienfaktor som är väldigt hög nu. Som du säger, Jakob, nästa vecka kanske kommer ett drop till där de vill vara med och fighta i toppen. Vill ni ha riktigt dåliga lösningar så kan ni använda Copilot Nice. Det är så roligt att skämta om det.

Jakob Radbäck31:29Jag vill också nämna det så att ingen googlar Codex och sen så kommer man fel. Är bara själva desktop-versionen som ger dig den här Claude Code-känslan. Om du använder deras molnversion, då kommer du bara komma åt deras gamla funktion som egentligen är att du ger den typen en repo och sen så säger du att den här knappen på min hemsida vill jag att fixar. Det blir inte det här chattfönsterliknande som du då får ifrån appen. Så du måste ha en för det.

Bengt Wessborg32:06Och det jätteenkelt att ladda ner på desktopen. Om du har Max så drar du in programmet, så öppnar du upp den och så ligger den som en liten ikon om du vill. Så det är inga konstigheter. Jag till och med installerat det i webbläsaren kloord nu faktiskt. Kan chatta med kloord. Så jag kan komma åt den på tre sätt. Kan komma åt... Ja, precis. Men jag tänkte just att jag kan komma åt... Jag kan göra likadant med chat-gbp. Men jag tänker just att...

Jakob Radbäck32:14Jo. Enligt bladar vi är Kodx. Men ni menar...

Bengt Wessborg32:31Det är ju gott att ha för olika syften kan man komma åt de här tjänsterna väldigt smidigt liksom. Och varför jag vill ha den i webbläsaren är ju om du ska ha agentiska AI som ska surfa på nätet och grejer, då vill du ju ha den installerade webbläsaren också. Men det också väldigt, väldigt enkelt. Det kan vi gå igenom i något annat avsnitt här. Men annars kan du bara be den LLM ni använder att förklara steg för steg. Det är inte många steg att gå igenom där. Det är ganska enkelt faktiskt. Ta inte så lång stund.

Jakob Radbäck32:59Correct. Först så tänkte vi att det här avsnitten skulle handla om Claude Design men vi känner någonstans att det är typ inte bra nog än så länge för att gå sig igenom. Det är jävligt bra men det är också lite onödigt för att du kan göra i princip samma saker i co-work och i code utan att ändå säkra upp alla dina krediter och lite till.

Bengt Wessborg33:05Mm? Mm.

Jakob Radbäck33:24Men om ni mot förmodan verkligen verkligen vill att vi gör det så kan ni skriva en liten kommentar antingen här nere på Spotify eller YouTube. Skriv då Claude Design så får vi väl klämma in det ändå i kommande avsnitt. Eller kanske på Patreon. Återstår och ser. Snyggt!

Bengt Wessborg33:44Det kommer Patreon-avsnitt denna vecka också. Hoppa med i vår fina Patreon-kanal och jojna familjen. Är uppskattat.

Jakob Radbäck33:55Snyggt, glöm inte att följa och prenumerera och om inte annat så ses vi och hörs vi nästa vecka igen.

Bengt Wessborg34:03Och vi uppskattar en liten betyg. Vi har ju så många, men vi skulle vilja ha en till av just dig. Det vore så snällt. Då går ni in i Spotify och så klickar ni på de tre små prickarna. Betygsetborden. Och där sätter ni självklart fem.

Jakob Radbäck34:18Ha det så fint! Ciao!

Bengt Wessborg34:18Nu är det gott! Hej! Ciao!

← Alla avsnitt