Avsnitt 62

AI botade hans hund – och det kan bara vara början. World models, personlig medicin och framtidens ekonomi

47 min Svenska

Om avsnittet

I detta avsnitt av Snacka Om AI! dyker Jakob Radbäck och Bengt Wessborg rakt in i några av de mest fascinerande genombrotten inom AI just nu.

Vi börjar med en otrolig historia: en person som använde AI för att ta fram en behandling som räddade sin hund från cancer. Är det här ett undantag… eller en glimt av framtiden?

Samtalet tar oss vidare in i något ännu större.

World models.

AI som inte bara genererar text och bilder, utan som börjar förstå hur världen faktiskt fungerar. Fysik. Biologi. Samband. Orsak och verkan.

Vad händer när AI kan simulera verkligheten, testa scenarier och hitta lösningar snabbare än vi någonsin kunnat göra?

Vi pratar om:

- Hur AI förändrar medicin och möjligheten till skräddarsydda behandlingar

- Vad world models egentligen är och varför de kan bli ett enormt genombrott

- Elon Musk tror världens ekonomi kommer öka 10X på 10 år

- Framtiden för arbete, robotik och samhällsutveckling

- Etiska frågor och vad vi behöver vara försiktiga med

- Om vi är redo för det som kommer

Det här är ett avsnitt som börjar i en personlig berättelse… men snabbt växer till något mycket större.

Frågan är inte om AI kommer förändra världen.

Frågan är hur snabbt det går innan den förändrar ALLT.

✅ Se Snacka Om AI! "EFTERSNACK" på Patreon.

Där vi snackar än mer ofiltrerat 😇

⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/snackaomai⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

✅ Behöver du ny profilbild på Linkedin? Testa denna otroliga AI-bildgenerator helt kostnadsfritt:

⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.bananastudio.app/⁠⁠⁠

Kapitel

  1. 00:00Introduktion till AI och dess påverkan
  2. 03:10AI och medicinska framsteg
  3. 06:07Simuleringar och digitala tvillingar
  4. 09:05Framtiden för AI och dess tillämpningar
  5. 12:07World Models och deras betydelse
  6. 15:16Elon Musks visioner om framtiden
  7. 17:54Robotar och deras roll i samhället
  8. 23:22Robotar och Sport
  9. 24:34AI och Kreativitet
  10. 27:13Mänsklig Förmåga vs AI
  11. 29:56Teknologiska Skiften och Samhälle
  12. 34:01Framtidens Arbetsmarknad
  13. 37:50Inflation och Deflation
  14. 41:19Konsumentbeteende och Ekonomi

Transkribering

Transkribering av inspelningen. Enstaka fel kan förekomma - lyssna på avsnittet för den exakta ordalydelsen.

Bengt Wessborg0:00Hallå, hallå! Hejsan kära lyssnare och varmt välkomna till veckans poddavsnitt med Snack om AI och med i eten har ni mig själv Bengt Wessborg och min eminent deporter kollega Jakob Radbäck och Snack om AI är podden där vi tar upp vad som händer med generativ AI, hur det påverkar som personer och hur det förändrar samhället och även lite hur man kan använda det i Hur är läget med dig Jakob? Har du haft en fin vecka?

Jakob Radbäck0:38Alltså. Jättebra! Jag vill också säga att vi släpper nytt avsnitt varje fredag. Vi pratade lite grann om det innan det här med... Sju på morgonen. Sex och trettio egentligen. Men jag har sagt sju till dig bara för att... Det är inte skål på snabbt.

Bengt Wessborg0:49Sjupomaranön. Det enda som är dåligt med det är det är så jobbigt att gå upp varje morgon så tidigt. Men vi gör det för er kära lyssnare.

Jakob Radbäck1:00Mm, det var. Det har ju blivit så, som Bengt sa innan, samhället låter så töntigt men det är ju det vi pratar om och AI har ju faktiskt rivit någonting som inte bara är nischat för alla teknikintresserade människor utan det här påverkar oss alla. Och jag tycker att det spelar ingen roll vad man har för roll, vart man bor. Oavsett vad så behöver man skapa sig själv en uppfattning om vad det är som händer kring AI i världen. Och hur gör man det på bästa sätt då? Jo, man klickar på följ eller på prenumerera på YouTube och Vips så får man då varje vecka en statusuppdatering på vad det är som händer.

Ganska bra, ganska enkelt och dessutom är det helt gratis. Do it! Do it!

Bengt Wessborg1:49Det är ju helt fantastiskt. Följ oss, do it. Do

Jakob Radbäck1:54Ni inte redan visste det så finns det ju en Patreon kanal. Jag tänker så här, för att folk ska lyssna hela vägen till slutet så slänger vi in en liten tävling. Så lyssnar man hela vägen till då så kommer man få information om hur man vinner ett sex månaders medlemskap på Patreon kanalen. Det är väl bra. Slänger vi in en liten sån grej också.

Bengt Wessborg2:09Ja. Åh vad fint, vad glad jag blir.

Jakob Radbäck2:13Ja men det är bra med mig. Det kan ju inte kännas bra nu när vi går mot ljusare tider. Men det dök upp en sak Bengt. Jag tänkte på dig direkt när jag såg det här. Jag tänkte också på den gästen som jag hade, Linus. Jag vet inte vad som stämmer och du kanske har läst på kring det här. Men där du dök upp i flödet en nyhet om en man som till synes verkade vara en klassisk...

Bengt Wessborg2:29Ja.

Jakob Radbäck2:43Textnubbe. Inget anmärkningsvärd. Han hade då skaffat sig en rescue dog. Alltså vad kallas det på svenska? En herredas hund som hade någon sjukdom. Jag tror att det var cancerbölder, tumörer som växte på den här hunden. Och då hade han då enligt den här nyheten i alla fall så hade han med hjälp av Alfa Fold

Bengt Wessborg2:54Härle sönd. Eller bort, ja.

Jakob Radbäck3:10Som jag vet att du har pratat väldigt mycket om och Linus i det här långt, jävligt till avsnittet som vi hade, tagit fram ett botemedel för den här hundens cancer och nu med dem i studion i det här klippet som man såg så kunde man se fysiskt att hundens bölder hade gått ner och att pälsen hade gått från att han såg lite scabby ut eller hunden såg lite scabby ut. Jag skrattar för att det lät som att menade att människan såg skarv ut, men hunden såg ut som att den hade tappat lite hår och så där. Men nu såg den väldigt frisk

Bengt Wessborg3:43Vilket också är Ja, jag kollade upp lite bara för att kolla så att det inte var humbugg och det verkar stämma. Han heter Paul Cunningham i Australien och han jobbade lite med en forskare också som hade kopplingar till UNCVE som är universitet i Queensland. Och de tog fram ett experimentiellt vaccin för Rose, de hade gjort en DNA- tumöra-analys och de hade testat andra vägar som inte funkade. Och hunden hade tyvärr då fått en... Dålig prognos för sin framtid och då tog han som var entreprenör på saken i egna händer och försökte hitta en lösning med hjälp av Elfafold och ett experimentiellt mRNA-vaccin som han försökte ta fram men också tog fram faktiskt och lyckades.

Och till historien hör också att Vi vill bara betona att hunden mår bättre och tillfrisknat men vad jag förstod lite så var inte hans hans kansen helt borta ännu men den var mer under kontroll och hunden mår bra vilket är jättebra. Visar ju ändå att experimentet har haft någon form av positiv effekt och sådant som säger vilket är jättekul. Men det visar ju också att en individ med väldigt lite kapital kan ta fram ett unikt potentiellt botemedel eller någon med medicin som förbättrar för hunden i det här fallet. Vad var din take? Var det som rörde dig?

Jakob Radbäck5:13Det är många grejer, det många tankar som har dykt upp. Jag tror att ett så rör det lite grann det här som också Linus sa i longevity avsnittet. Det finns en röd tråd och vi ska inte prata longevity i det här snittet men det kommer att snudda lite grann för att allt gör det just nu. Och jag ska förklara varför. Han pratade om att man skulle ladda upp sin digitala tvilling. Och då går vi in på det här med simulering igen. Du ska i princip kunna göra en digital version utav dig själv som finns i en dator och sen så kan du göra tester mot den här digitala tvillingen.

Det där tyckte jag var väldigt intressant och det är lite det de pratar kring också när det har dykt upp den här frågan kring world models. Du har nämnt det också, jag förstod nog inte riktigt vad det betydde initialt men återigen

Bengt Wessborg5:39Mm. Ja. Mm.

Jakob Radbäck6:07Så kommer vi tillbaka till det här world models betyder också att du simulerar en typ av simulering om jag förstått det rätt då värden så att A1 förstår inte bara ett specifikt användningsområde utan den förstår värden i stort tyngdlagar liksom och så vidare och så vidare och det här blir då intressant återigen så kommer vi tillbaka till det här med simulering simulering av människor eller simulering av hund eller simulering av världen och sen så blir det

Bengt Wessborg6:34Eller simulering av cancer.

Jakob Radbäck6:36Eller simulering av någon typ av sjukdom eller ett protein där vi börjar prata om till exempel alfa-fol. Det är samma sak när folk frågar mig på en föreläsning, men hur fungerar en large language model eller hur fungerar en LLM? Så brukar jag alltid förklara det ungefär som... Ja, men det fungerar ungefär för att göra det väldigt förenklat. Som Google fungerar. Du vet när du skriver, hur gör jag en...

Bengt Wessborg6:39Ja cell eller ja proteincell.

Jakob Radbäck7:05Och sen fyller Google på med ett ord. Den fyller på med hur gör jag en sockerkaka eller hur gör jag en YouTube-film. Och sen så gissar den nästa ord. Ungefär på samma sätt fungerar en large language model. Att den gissar nästa sannolika ord och sen gör den det tusentals gånger. Det ungefär så det fungerar när den agenererar en bild. Att den gissar nästa pixel och vips så blir det en bild. Och om jag har förstått det här med alfa-fold rätt så är det samma sak där. Den gissar hur det här proteinets böjs för att den ska ha en specifik funktion. Är så att kod med Claude-code fungerar att den gissar sannolikheten för koden ska vara skriven på det sättet i nästa steg, i nästa steg, i nästa steg.

Det här slog mig att det det vi ser i allt nu. All AI som appliceras. Appliceras på samma sätt. Är liksom inget nytt utan det samma funktion i alla de här olika formerna.

Bengt Wessborg8:05Nej. Men det som blir stort då som Jan-Li-Koon inne på det att då går vi bort från next token prediction som alla tekniknöda hela tiden försöker förminska de här LLM-erna med. Men om du applicerar ny arkitektur uppe på som även förstår fysiska lagar, biologiska mönster, matematiska formler och den också kan göra simuleringar typ att den förstår att om man släpper något så kan den inte flyga uppåt om det inte helgör mig. Om jag har en boll och släpper den kommer den med mer sannolikhet falla neråt än uppåt. Betyder ju att det inte bara är next token prediction. Det betyder ju att den väger in sannolikheter på i verkliga värden och sådant.

Det betyder ju också att de kan göra många simuleringar som du tog upp i alfa fold exemplet med proteinfruktur. Den kan ju prova en miljon olika proteinutvecklingsstrukturer och se vilka som har högst sannolikhet att funka för den är tränad på hur andra har passat ihop i olika mönster. Sen kanske man måste prova den i verkligheten men då sparar du flera år av tid för att du kan simulera alla de grejerna utan att faktiskt fysiskt utföra det testet. Då har vi det här på den cancermedicinen för hunden så kan vi se en remarkabla snabba resultat på bara några veckor eller om man använder det för att simulera även en bild då liksom kommer ju troligen bilden bli mer korrekt.

Jag ta ett exempel. Jag en bild här om dagen, Det där inte funkar så bra. Då svävade alltså hängmattan, satt fast på ett löv i trädet. Så den förstod inte att ett löv inte klarar tyngden från en stol. Men någonstans förstår den det ändå för att det är väldigt sällan man får så dumma förslag. Jag tror gjorde femtio bilder. Ingen bröt mot den fysiska tyngdlagen förutom det enda fotot. Så det var ju mer ett undantagssfall än regeln att den gav. Den gav ju inget förslag där.

Jakob Radbäck9:46Mm.

Bengt Wessborg10:04Den här hängstolen bara hängde i luften liksom, ut och out of the blue, utan den stod ju faktiskt ganska låg. Not fortfarande lite dum, för då stod den placerad mitt i vägen där man ska gå. Det är ju ganska ologiskt att du möblerar en stol på en väg där du ska promenera när du kan ställa den på tusen andra ställen. Det är dålig fängsjy att ställa den på gångstigen, men det inte fel, men det bara konstigt liksom. Men vad säger du om, det är väl lite bra exempel där Jakob, för att plocka ner sån abstrakt begrepp.

Jakob Radbäck10:08Mm. Mm. Ja... Ja, alltså det är som är intressant är... Jag tror inte att någon annan kommer märka någon större skillnad. Det kommer bara göra att saker och ting blir bättre. Så när en vanlig språkmodell eller bildgenerator, eller vad det nu är när, övergår till att bli en så kallad world model, har en förståelse för världen runtomkring. Jag tror inte att det kommer... Så att säga, vanlig användare... Eller till och med jag kommer inte att märka någon revolutionerad skillnad annat i att det bara blir bättre. Det blir vad vi förväntar oss. När du genererar den där bilden med hängmattan i trädet så förväntar du dig att den ska hänga i trädet och inte i lövet.

För det är tvärt, du förväntar dig ju inte att den ska hänga i löven. Och när den då övergår till att bli en tänkande modell som resonerar och då blandar in världen i sitt resonemang så kommer det ju bli enligt våra förväntningar. Förstår du skillnaden på vad jag menar? Det blir egentligen bara som du förväntar dig för nu när du genererar någonting så förväntar du ju inte dig att det ska genereras en bild där hängmattan hänger i ett löv. Det är ju jättekonstigt.

Bengt Wessborg11:50Nej, framförallt om man inte har promptat det.

Jakob Radbäck11:54Nej, så jag tror inte att vi kommer uppleva att det blir någon revolutionär skillnad när det väl släpps. Worldmodels, för jag antar att det inte har släppts än, eller?

Bengt Wessborg12:03Tänkte bara också berätta att... Jo, Worldmodels har släppts i flera olika försök. Bland annat så har ju Jensen Wang från Nvidia, inte Jensen men Nvidia, som är ett stort techbolag, har släppt en hel plattform där du kan, företagen kan använda av privatpersoner som heter Omniverse. Där har du en helt, redan flera elemmer använder det faktiskt vilket är säkert därför vi ser de här förbättrade resultaten. Man använder alltså teknik på boxen som kan göra den här arktikturen och

Jakob Radbäck12:23Mm, jästän.

Bengt Wessborg12:35Jan Leconer som hoppat av Meta, han är europe, han ska ju starta ett konkurrerande bolag som gör det här, förhoppningsvis med en affärsmodell när tekniken blir billig. Han sa också förresten att, en ganska intressant grej, han sa att inget AI-bolag om sex månader kommer att kunna få kapital om man inte har en arkitektur med en så kallad world model, eller fysisk AI som Jensen Wang på Nvidia kallar det. Han brukar ju kalla det för fysisk AI, liksom att AI förstår den fysiska verkligheten då, liksom. Simuleringar fysik och vad som händer om vi människor springer in i varandra eller går in i en vägg eller tyngdlag och allt det där som varit inne på då.

Men jag tänkte bara ta det man glömmer ofta med de här simuleringarna är att de är inmatade med regerverk. Om vi tar cancervaccinet och Rose som hundare exempel. Han börjar inte från scratch utan det finns redan ett godkänt hundcancervaccin i USA och Kanada. För kanin Melona heter det Oncept. Är väl det latinska benämningen. Så det är inte så att Rosis här är det första cancervaccinet för hundar överhuvudtaget. Det handlar snarare om att han är den som lyckas ta ett sånt här vaccin och personifiera det för just hans hund. Så den har modifierat precis som i alfa-follstrukturen. Den har tagit en existerande teori och ändrat den utifrån den unika cancersituationen som Rosis hunden hade.

För du kan ha flera olika varianter. Av cancer tydligen så de är liknande men inte exakt. De kan skilja sig lite de här tumörerna. Så det är därför den funkar så effektivt då för att de troligen lyckas modifiera existerande grejer och ta fram ett helt unikt för rosy vilket är fantastiskt givetvis. Så tänk om vi kan få så här helt unika läkemedel bara för vårt unika problem i framtiden.

Jakob Radbäck14:04Mm.

Bengt Wessborg14:25Inte bara ett läkemedel för alla utan en miljard olika läkemedel beroende på vem man är och vad man har. För man kanske har, jag kanske både har socker sjuka och cancer och någon annan kanske har reamatism och en annan cancervariant och ytterligare något problem som allergi och sådant så då måste man vägga in den unika situationen som varje människa har och då är det ju väldigt, det här är inget nytt, det är ju bara det att AI kanske möjliggör att man kan ta fram det här utan att det tar 100 år och kostar en miljard dollar för varje person. För då finns det inte ekonomi att rädda alla men nu sjunker priset. Om man till och har råd att rädda en hund för 3000 dollar tror jag han har responderat faktiskt just på Rosy i det här australienska fallet.

Det är ju jättemycket pengar men det kan man faktiskt åka på den kostnaden om du åker till hundtandläkaren i Sverige också. Jag tror jag en kompis som gick och drog ut lite tänder på sin hund. Kostade 22 000. Så att om man ställer det i relation till att bota cancer på en hund är ju helt fantastiskt.

Jakob Radbäck15:16Mm.

Bengt Wessborg15:20Fantastiskt framsteg även om inte det här är en metod som fungerar på stor skala ännu så är det ett genombrott som är värt att fundera över. För kommer du ihåg det här? Jäkla vad babblar nu, Jakob. Men Linus sa ju i det avsnittet om longevity att vi saknar praktiska exempel och vi hade ju faktiskt inget läkarexempel men nu har vi ett hundfalle som faktiskt ändå delvis har funkat. Visst, det har funkat lite på muss och så, men hund känns ju ändå närmare människan och större.

Jakob Radbäck15:37Mm. Mm.

Bengt Wessborg15:49Jäklar, fattar du någonting av vad jag sa där eller var det bara flum? Jag fick feeling där.

Jakob Radbäck15:50Han sa ju också... Nej, alltså... Det var härligt att du fick feeling, men jag tror så här... Det han också sa, vilket är viktigt att nämna och varför det här inte handlar om... Det här är inte ytterligare ett långt jävligt i avsnitt. Det är att... Fan, nu tappar jag nästan bollen. Jag ska se. Det krävs i princip bara ett stort sånt genombrott för att folk ska gå från att inte tro på det till att säga okej det här är en självklarhet och det här kommer liksom att gälla alla. Det finns någonting som vår kära

Bengt Wessborg16:12I hållet tummarna. Det var faktiskt.

Jakob Radbäck16:30Om man nu får vara kär i honom. Jag gick från att vara kär i honom till att jag hatade honom ett tag och nu så känns det som att han klättrar sig tillbaka. Sagt om än säkert. Vår Elon Musk, vår galne professor. Han nämnde ju någonting nyligen i en intervju. Där han sa att ekonomin, världsekonomin kommer att öka tio gånger det nuvarande värdet. De kommande 10 åren. Han menar alltså att vi kommer ha en sån sinnessjuk ökning i vår ekonomi de kommande 10 åren. Jag vet inte hur det har ökat de senaste 10 åren men jag antar att det är 10 gånger.

Bengt Wessborg17:13Det brukar öka mellan 0,5 och 3 procent i förbättring per år BNP och ibland står det stilla. Det kan vara negativ värdeökning också så det är inte garanterat att det ska bli bättre.

Jakob Radbäck17:17Så då är liksom hans statement då med tio gånger är ju helt sinnesjuk och det krävs ju en enorm förändring mot den värld vi lever i just nu. Och det som gör det tycker jag är intressant och liksom knutet lite grann till den här dialogen med Linus får jag bara säga det är att vad vi har sett hittills spelar liksom egentligen ingen roll för jag tror och kanske då Elon Musk också att det som kommer kommer komma så jävulsk fort.

Bengt Wessborg17:38Efter.

Jakob Radbäck17:54Som vi har pratat om förut, drog någon referens med att AI är lite grann som en tsunami. Först så står folk och tittar på hur vattnet bara dras sig ut och det ser lite häftigt och spännande ut. Och plötsligt så bara sköljer den med full kraft in över folk. Och lite samma sak, förhoppningsvis inte lika läskigt och dystopiskt, så tror jag att AI kommer att skölja över oss med en kraft som vi inte är riktigt beredda på. För det kommer att multipliserat gånger tusen när det väl slår.

Bengt Wessborg18:24Ja, du har rätt. Vi tar Rosy-exemplet och applicerar det du precis sa, Jakob. Nu är vi helt fascinerade över en story om en hund i Australien. Det kommer att stories om hundar i alla länder i hela världen som heter Rosy och Lufsen och Katten Maja och Hamsten Fia. Men andra typer, inte bara cancer, kommer vara att de har ögonproblem och att de får hela ben igen. Vi kommer att höra helt makalösa historier och det kommer inte bara vara inom läkemedel, utan det kommer vara inom alla områden.

Jakob Radbäck18:34Ja.

Bengt Wessborg18:54Det kommer vara helt sjukt. Det kommer vara inom kemi och inom fysik och inom biologi och matematik. Och kod hör vi redan. Det vi pratat jättemycket om så det behöver vi inte gå in på. Men inom alla generar. Wow. Jag tror det kommer vara svårt att greppa. Och om det då stämmer Elon Musk påstående så kommer det i tio dubblas dessutom. Så det betyder att vi kommer höra kanske en historia per landskap i Sverige.

Jakob Radbäck18:54Ja, precis. Mm. Mm.

Bengt Wessborg19:22Varje vecka och inte bara en story från en världsdilla Australien utan du kommer att höra något som händer i Skåne, Lappland, Arlanda. Kommer inte ens kunna ta in alla story som kommer om olika exempel och framgångsgrejer där folk har testat.

Jakob Radbäck19:37Ja, och det jag menar är också att nu får det ju duret lite grann att låta som att det bara kommer ske inom läkemedelsindustrin och den typen av cancerforskning och liknande. Jag tror att det här kommer ske parallellt på exakt samma sätt som vi har sett det i programmering till exempel. Först så trodde vi så här, men ingen programmerare kommer någonsin bli ersatt. Nu tror jag att de flesta personerna inser att, jo Det finns många programmerare som kommer bli ersatta. På samma sätt så tänkte man att vi aldrig kommer kunna bota cancer. Nu har inte jag granskat den nyheten tillräckligt för att säga att vi har gjort det. Men om vi leker med tanken att den här snubben har botat cancer.

Men vi leker med att han botade den här hundens cancer. Så ser vi bara den första lilla delen. Och vi är just nu tror jag där vi var vad gäller programmering för något år sedan. Där många kanske säger att

Bengt Wessborg20:15Blir ett steg i rätt riktning i alla fall.

Jakob Radbäck20:31AI kommer aldrig bota cancer hos en hund. Det går inte. Det kommer aldrig ske på tusen år. Och jag tror att vi är liksom den första procenten in i den utvecklingen och plötsligt väldigt snart kommer den här tsunami och det kommer ske i alla led, i alla yrken, i alla... Men precis som jag var inne på där, det är samma funktion för att generera text.

Bengt Wessborg20:54Mm.

Jakob Radbäck20:54En text i rad. Du ber den att agenerera en text och den gissar text. Som att generera en bild där den gissar en pixel. Som att generera ett protein med alfa-fold där den gissar nästa form på det här proteinet. DNA-strängar, you name it. Det är samma princip och det går att applicera på i princip allt. Och det det som fascinerar mig något jävuligt som gör att det här blir så väldigt spännande. Och i kombination då... Med den galna professor, Elon Musks uttalande om att världens kapital kommer att öka gånger 10 så gör det väldigt spännande. Men han säger också en annan Förutom att han älskar mars och elbilar så älskar han också robotar.

Han säger då någonting i stil med att

Bengt Wessborg21:41Mm.

Jakob Radbäck21:47Robotarna kommer kunna skapa mer än vad människan behöver.

Bengt Wessborg21:52Ja. Det tror jag på.

Jakob Radbäck21:56Vi var ju lite grann inne i något avsnitt här med att det förändrar liksom allt. Förut så gick det från att när du köpte ett hus till exempel så behövde du köpa beståndsdelarna till huset och du behövde anlita ett team och någon behövde, en människa behövde packa det och köra det till platsen där du sätter upp ditt hus. I en framtid där robotar är kapabla till att göra det här i allra högsta grad. Så skulle de faktiskt kunna göra hela arbetet. De kan jobba kanske hundra robotar på ett hus. Det kostar lika mycket som att anvita fem personer människor som gör det. Och de gör det dygnet runt tills att det är klart.

Utan att gnälla, utan ursäkter. Och sen när de är klara enligt Elon då. Då har de liksom, de har byggt ett hus till alla. De har städat allas hus. De har klippt alla gräsmattor. De har gjort alla saker. Till den gräns att det kommer inte finnas tillräckligt för dem att göra. De kommer stå och vänta på instruktioner.

Bengt Wessborg22:59Ja, så robotarna kommer ju att ha fritid också, är det någon av dem? Jag bara klart kan ha hjön att han...

Jakob Radbäck23:04I den dystopiska framtiden där ingen jobbar. Exakt. Inga människor jobbar, men det gör inte robotarna heller. Alla robotar behövs inte. Så det kommer finnas en affärsidé för dig där. Att titta på en ungdomsgård eller ett aktivitetshus för robotarna.

Bengt Wessborg23:09De får inte jobba mer än 18 timmar per dygn för det inte snällt mot robotarna. Ja exakt det roboten kan få slåss mot varandra mot pengar eller någonting där de kan bli kända.

Jakob Radbäck23:27Nu blev det ju stopp, jag tänkte mer pingis typ.

Bengt Wessborg23:32Ja, pingis menar jag ju såklart. Ja, rumpingis. Det brukar många robotar vara med. Fattar du, grymmar de kommer i rumpingis. Kommer. Det kommer ta två år att spela första ballen för ingen som missar.

Jakob Radbäck23:40Nö. Men... Exakt. Fan vad sjukt. Det blir ju ingen sport liksom.

Bengt Wessborg23:51Spela för evigt på första ballen för ingen missar. Nej du, de kommer ju aldrig missa. Det så roligt. Men det kommer fascinerande att titta på. Gud vad roligt, det står fortfarande 0-0. De spelar första ballen, de har spelat en i ett år.

Jakob Radbäck24:05Jag vet inte om vi ska ta upp den men jag gör det ändå med risk för blir sidospår. Förr tiden så brukade jag titta mycket på Jon Ollsson, den här gamla skidåkaren. Han har en YouTube-kanal som jag tyckte var spännande att titta på. En väldigt filmatiserad YouTube-serie som såg väldigt snyggt ut. Och då en period så hade han en redigerare som hette... Fan, hette han då? Jag vet att han hette Hem.

Bengt Wessborg24:10Ja, gör det. Vi gör inget.

Jakob Radbäck24:34I efternamn Andreas Hem hette algoritmen gav mig en video från honom häromdagen som hette Before you adapt to AI watch this och jag kan rekommendera alla att titta på den här för att den är Han springer runt med red kamera och filmar natur till YouTube videos. Han märkte snabbt att AI börjar bli väldigt bra. Aj kan inte ersätta honom för den saknar känsla och den kan inte göra det här. Men även han börjar nu inse att det är svårt att försöka slåss mot en aj som bara kan prompta. Om resultatet inte blir bra, då kan den bara göra det tusen gånger. Till slut kommer det bli bra. Det började han också förstå.

Att även om jag kanske kan klättra uppåt berg och lyckas fånga den där perfekta solnedgången precis när dimman liksom lägger sig Det är typ omöjligt men han lyckas. Det inte många som kan göra det men A-in kan. För den bara promtar om och om om igen. Och till slut så lyckas den få ut precis det klippet som man vill ha. Och jag tror att det vi behöver någonstans lite grann förstå just nu är hur vi hittar någon typ av fine line emellan att göra allting super manuellt och rått och liksom mänskligt. Och inte det vi pratade om i förra avsnittet, här med AI-slopp. Det finns liksom en fine line emellan där vi både använder AI som en typ av verktyg för att effektivisera och för att göra vårt arbete samtidigt att vi plockar effektiviseringsbiten ifrån AI och gör vårt arbete bättre.

Så vi kan lägga mindre tid på att göra det. Jag tappade tråden lite grann, jag vet inte var jag var på väg med hans video där. Men jag tyckte att den var väldigt bra och jag tyckte också att den stämde in lite grann på allting som vi har pratat om. Jag tror att i slutet så sa väl typ... Han lekte med en tanke om framtiden där han producerade sin sista video. Det tog honom tre veckor att producera den här videon. Och sen hade kunden sagt typ så här... Men kan du inte bara generera den med AI? Så han testade att generera den AI. Det tog honom två sekunder istället för...

Bengt Wessborg27:10Ja.

Jakob Radbäck27:13Tre veckor och kunden hade föredragit den agenererade versionen framför hans tre veckors manuella arbete. Lite så tror jag tyvärr att det kan bli. Det kommer finnas plats för båda men i många fall tror jag att det tyvärr kan bli så.

Bengt Wessborg27:34Nej, tror också det. Men man kommer väl tävla mycket live och så där liksom. Vi människor är fascinerade av människor så att vi vet ju redan att, jag tänker det här gamla exemplet, det dammar av det, att vi vet att AI kan slå människor i schack till exempel. Men ändå spelas det med schack än någonsin för att vi gillar att mäta våra mänskliga förmåga mot andra människor. Även om vi vet att en maskin kan göra det bättre. Vi kan ta ett ännu dummare exempel. Vi tycker det är kul att... Tävla i tyngdlyftning men vi vet ju att en lyftkran kan lyfta en miljon ton. Den är rolig för att jag kan ju inte vinna över lyftkranen i styrka.

Helt omöjligt men jag tycker fortfarande roligt att tävla kanske mot dig bara för att ha är starkare än dig Jakob. Sen att lyftkranen är ännu starkare är det så här, ja men jag tävlar inte med den jag tävlar bara mot Jakob. Så vi är lite biologiskt härligt socialt fungerande så jag tror det kan vara en liten räddning. Men

Jakob Radbäck28:06Mm, bra. Mm. Mm.

Bengt Wessborg28:32Jag tror ändå att det blir ett skifte. Det kommer ju finnas människor med som använder AI och människor som inte använder AI. Och de människorna som kanske använder AI och är skitduktiga utan AI. Det blir lite som att du tränar och dupper dig. Då kommer ju du slå mig på tyngdlyftningen och då tycker inte jag det är så kul att tävla mot dig längre när du lyfter dubbelt så tungt. Och det blir lite så här, om jag inte använder AI så kommer det vara svårt för mig att tävla kanske i hur bra låtar eller hur snabbt jag kan få ut dem. Då kommer jag känna att det känns ganska orättvist att du släpper...

Ett album i veckan som låter dubbelt så bra som mitt album. Fast jag tror kanske att du gör det utanan. Men jag kommer känna att du springer åtta runt mig om du både släpper bättre grejer snabbare. Då kommer jag känna mig väldigt dålig i jämförelse. Så kanske jag struntar i det och kör min grej ändå. Så jag det kommer finnas utrymme för alla men det kommer ändå finnas vissa som får ångest och tappar vissa fördelar tror jag. Inte använder det. Men sen finns det vissa som kan göra en grej av det och hitta en nisch. Jag gillar inte det, jag kör ut. Så kommer de få massa följare som tycker den här personen är äkta, som inte håller på med massa dum ny teknik och så.

Jag tittade på en rolig liknelse där, Jakob.

Jakob Radbäck29:38Mm.

Bengt Wessborg29:42Visste du att Socrates, han framstår ofta som en väldigt klok tänkare, men han var väldigt orolig över att vi människor skulle använda penna och papper när skrivtekniken utvecklades. Han sa att vi kommer fördumma oss om inte vi behöver komma ihåg saker i huvudet. Så kommer vi människor bli dumma om vi använder den nya skrivtekniken. Samma sak när böckerna och tryckkonsten kom så var folk oroliga av samma sak. Man var orolig att det leder till fördumman att vi läste böcker för folk kommer inte kunna välja vilka böcker de ska läsa. Kommer läsa jättekonstiga böcker och bli helt korkade i huvudet och bli beroende av idiotiska romaner för det kommer att produceras så mycket skräp när vem som helst kan skriva en bok och inte bara de intellektuella.

Jakob Radbäck29:59Mm.

Bengt Wessborg30:22Så den här debatten har ju funnits i alla tider. Nu har vi skärmtid, vi blir dumma om vi kollar för mycket på mobilen, så då måste vi begränsa det. Det samma typ av retorik som alltid kommer tillbaka i varje teknikskifte. Inte det intressant?

Jakob Radbäck30:32Mm. Jo, verkligen. Jag tyckte att det där var så bra som Alexander Morad sa, som jämförde det här med att vi har ju i vårt moderna samhälle så tycker vi att det är svårt att överleva utan elektricitet. Alltså vi har ju vant oss vid elektriciteten och det klart att det är en viss typ av lathet på samma sätt som vi kommer bli, på vissa sätt, latare när det kommer till AI eller

Jakob Radbäck31:04På grund av AI-användningen. Så tyckte jag att det var en så bra jämförelse att på samma sätt så har vi ju också vant oss, vi har blivit latare när vi använder elektricitet och uppvärmning och sådana saker. Vissa personer vet ju inte hur man gör upp en eld till exempel. Och jag tyckte den jämförelsen var så bra, det betyder inte att du inte

Bengt Wessborg31:07Mm. Mm.

Jakob Radbäck31:27Kan lära dig det. Har ju fortfarande möjligheten till att kunna lära dig de här grundläggande koncepten. Samma sak gäller det med framtiden då. Säg tio år fram när folk liksom föds in i en värld där AI finns och kanske alla använder det. Så kan ju du fortfarande välja att likt då Andreas hem lära dig hur en filmkamera fungerar. Du kan ta dig upp på ett berg och lyckas fånga den här perfekta solnedgången med en riktig kamera och det kommer att vara värt någonting plötsligt. Det kanske finns en period där inte är värt någonting för att AI-slopp blir billigt bra och snabbt. Men sen kommer det komma tillbaka det här med det verkliga.

Det kommer säkert att en 360 före eller senare.

Bengt Wessborg32:19Men jag tänker också att kommer att skapa en miljard mer jobb. Vi tar tillbaka till Rosie-exemplet. Bara tänker... Förr gjorde vi massmedicin. En tablett skulle funka för alla oavsett. Då gjorde vi en medicin som miljoner människor kan använda. Men nu gör vi då om det här skulle funka till Rosie. Vi ska göra en medicin för varje hund. Då behöver du ju ändå ha en miljon olika mediciner. Och även om det bara tar fyra dagar att ta fram det, har du ju fyra miljoner dagars jobb. Även om vi använde AI lite så var det ju inte bara AI i här exemplet. Det var ju även en forskare.

Det var hunden som var involverad. Det var entreprenören som hade idén. Sen kanske vi kan använda humanoidrobota till vissa grejer och AI till vissa grejer. Men det var ju ändå... Vissa av de här grejerna var ju... Nån var ju tvungen att åka och ta provet på hunden till exempel. Kanske vi kan ju hemma i framtiden. Men det ändå några grejer som måste göras. Och då ska ju... Det var bara ett exempel. Har du ju tusen andra scenarier. Då skapas det fyra miljoner dagars jobb gånger tusen. Det blir fyra miljarder. Så det kommer ju också att skapas nya arbetsmoment. Även om det är på en annan nytt abstraktionsnivå så kommer det ändå också att skapa lite mer jobb om inte det är en lösning för alla.

Utan typ om vi ska 3D-printa något och alla ska unika. Då måste det ju ändå ha en 3D-printer och den måste ju ändå printas. Så den printen måste fyllas på med material av en människa eller en robot eller någonting. På något sätt blir det ändå nya processer och små jobbtillfällen för någon eller något. Vilket är lite positivt på kort sikt. På lång sikt kan man väl göra allt med robot att tänka kanske, men det är ju några år innan vi är där.

Jakob Radbäck34:01Vi såg ett ganska stort skifte. På något sätt, börjar nu jämföra när vi flyttade till... Vi flyttade ju strax efter pandemin, så flyttade vi till hus. Men det hände ju någonting speciellt när vi tvingades in i en pandemi som ingen hade önskat. Jag tror att den förändring vi kommer se nu, och det pratar han också om...

Bengt Wessborg34:12Mm.

Jakob Radbäck34:26Att under, Elon Musk, under de här kommande tio åren, när vi då tio x-ar ekonomin, så kommer ju i princip Universal Income eller det du och jag har pratat jättemycket om, kanske lite för mycket, men det är svårt att inte prata om det för det känns så himla, ja, det kommer bli så. Så pratar han ju om medborgarlön eller Universal Income. Jag tror att det kommer att ske ett skifte där. Det vi såg, jag jobbade ju med hemelektronik under pademin och e-handelsboomen som skedde. Det var ju mycket för att folk var hemma mer. Det var det jag skulle komma till. Folk flyttade till hus, man ville bo större. Man var hemma mer så det räckte inte längre med sina 24 kvadrat på Södermalm.

Du köpte större TV. Kanske abonnerade på fler nätter. Och köpte hemma biosystem för att du spenderade mer tid hemma. Alltså var det viktigare att ha schyssta grejer hemma. Det här skiftet tror jag också till stor del att vi kommer se under de här kanske tio åren som Elon Musk pratar om. Det kommer ske ett stort skifte i vad vi spenderar vår tid på och inte minst vad vi lägger våra pengar på.

Bengt Wessborg35:45Vi kan ta ett kul exempel hur lite saker kostar utan AI. Alltså du kan köpa en tv-skärm på blocket idag, en platt tv för en tusenlapp eller 500 spänn som är typ 45 tum. Du fick inte ens en svart-vitt 14 tummare för de pengarna exakt samma för 1990-talet, för 30 år sen. Då du tänka bara att ta inflation sen dess. Den är rätt sjuk.

Jakob Radbäck36:07Mm.

Bengt Wessborg36:08Du kan köpa en t-shirt från Temi för 9 kronor. Visst, kanske inte är så fräck och den kanske inte är så miljömedveten. Men du får ändå ett plagget för en lågkostnad inklusive frysk. Eller om du köper den från, vad vet jag, det säkert billiga t-shirt på Zalando också. Det var ju inte ens möjligt att hitta så billigt. Kanske kunde du hitta ett halvbilligt i en posttorkatalog, då hade du frakten och så där tidigare. Så det kommer vi nog kunna se om vi då har robotar och sånt och AI som kan utföra grejer ännu billigare. Då kanske du kan få en t-shirt för en krona. Kan vi då bara producera ordlingar av mat så priset sjunker?

Då behöver man ju kanske bara, om man inte har så höga levnadsstandard utan man nöjer sig med bli mätt och är kläsel lite enkelt, då kanske det räcker att man jobbar en dag i veckan för att försörja sig och så har man lite medborgarlön förresten och så lever man ganska gött för att man inte måste konsumera någon jäkla lyx för att man inte tycker det är viktigt i livet liksom. Men då som vi jobbar och köper...

Jakob Radbäck36:59Kan inte du förklara för allihopa? För jag är inte säker på att alla vet om det. Vissa har kanske nyligen tvingats lära sig ordet inflation. Men inflation är ju bara åt ett håll egentligen. En typ av utveckling. Det finns ju flera typer av utveckling. Och en utveckling som Musk nämner är alltså motsatsen till inflation som är deflation. Vad är det för någonting? Kan du förklara?

Bengt Wessborg37:26Jag kan börja bara förklara en mening om inflation. Inflation är ju när priserna stiger. Därför blev jag imponerad nu att tv är billigare idag än 1980. Den borde ju vara dyrare. De flesta saker blir dyrare på grund av inflation. Det på grund av att löner ökar i samhället och vi printar pengar och grejer. Då går priser upp på saker. Så de flesta saker...

Jakob Radbäck37:30Mm.

Bengt Wessborg37:50Enkla sätt att förstå att ett hus idag kan kosta flera miljoner och det kanske kostade 10 000 kronor på 70-talet eller 60-talet. Och det ju inflation som har gjort att det har blivit dyrare då. Deflation som är motsatsen är väldigt märklig, deflation har det varit på TV-apparater. Alltså den kostar mindre idag än bättre TV än vad den gjorde på 70-talet. Alltså, sjunkit i pris. Deflation. Och anledningen då... Till att det kan bli så. I vanliga fall så har vi något som kallas begränsade resurser. Vi har inte oändligt antal arbetare på jorden utan vi har 6 miljarder arbetsföra människor. De människorna kan inte jobba mer än den tiden och sen kan vi inte utföra mer.

Då går de hem och läggs och sover. Sen kan vi vissa maskiner som gör viss jobb. Men deflation kan ju vara att vi lyckas öka produktiviteten. Lek med tanken att robotar börjar utföra massa arbetsuppgifter. Då kan vi ha motsvarande 12 miljarder arbetare och det betyder att priserna sjunker. Så då har vi deflation så den här automatiseringen som vi pratar om i AI och så där, den motverkar prishöjningar faktiskt. Så det skulle kunna leda till att priser faller på saker inte bara på tv-apparatar utan även på resor och mat och sånt som i vanliga fall blir dyrare och dyrare. Jag tror alla har upplevt att kanske inte godis med många kött...

Jakob Radbäck38:49Mm.

Bengt Wessborg39:11Är mycket dyrare än vad det var för 20 år sedan. En köttbit kan ju kosta 400 spänn kilo och då kanske den kostade 28 kronor kilo för 30 år sedan. Det är en tiddubbling av priset. Sådana grejer tror jag kanske kan också falla i priset av tv-apparaten. Och då kan man fråga varför tv-apparaten fallit i pris. Teknikutveckling. Vi kan återanvända kunskapen hur man gör tv-en och därför blir den billigare och billigare att producera för vi kan massproducera tv-en. Det kostnadsvar dygt var att ta fram insikten hur man producerar. När du väl har lärt dig det kan du automatisera produktionen och då faller priset så du får bättre bättre TV-apparater till lägre pris.

Så är så enkelt så jag kan förklara det.

Jakob Radbäck39:39Mm. Där finns det också en konkurrenssituation som inte riktigt finns på matvaror och liknande lite grann men inte på samma sätt. Du jämför inte på prisjakt eller priserna som du har gjort det. Han nämnde ju det också. Jag tolkade det lite grann som att det kommer att bli så billigt att du till slut får minusränta på saker och ting. När vi väl får det är det då vi landar i någon typ av universal income situation. Där folk behöver inte betala för grejer längre.

Bengt Wessborg39:57Nej. Eller hur?

Jakob Radbäck40:21Ekonomin sköter sig själv. Och det som är intressant där, är ju, tänker jag då, som hade grubblat jättemycket på det här, även om jag inte kan det. Jag är liksom absolut ingen ekonom, bara liksom väldigt filosofisk lagd. Tänkte ju förstås, men hur fan ska det gå ihop då, det här med liksom folk som spenderar sina pengar och liknande. Men lite som vi var inne på, och det som vi till viss del såg under pandemin då, att folk brände sina pengar på att köpa radhus och hus. Hemma- och bioanläggningar och fokuserade mer på att renovera sitt hem och bygga altan och heminredning. Det tror jag också kommer att så att ekonomin flyttar sig från att folk lägger massa pengar på luncher, restauranger för att de måste äta lunch när de är på sina kontor eller schyssta kläder till att de istället lägger pengar på andra saker som är mer knutet till hemmet eller fritid eller natur eller sådana saker.

Det tror jag också kommer ske att vi ser en förflyttning i var människorna spenderar sina pengar.

Bengt Wessborg41:26Jag tycker att vi inte framstår som galna professorer. Vill bara säga Men cancervaccinet här är lite som när iPhone kom. IPhone 1, inte iPhone 15 utan den hade vissa barnsjukdomar i början. Det här är tidigt. Det är enormt är det. Men det är tidigt. Jag vill också säga att... För jag i alla fall... Ja, du är lite mer realist, men du kan också vara lite galare. Regulatoriskt. Finns regelverk och sånt. Så kommer ta tid. Det funkar inte ännu för alla cancerformer och man måste testa mer hundar, fler rosys och fler arter och former och även börja testa på människor sedan innan man kan få det här.

Så det ligger ju flera år framåt. Men tänk det var härligt att det kanske ligger flera år framåt och inte hundra år framåt som ni kanske hade tagit utan de här nya framsteg. Jag tror det är därför du och jag är exalterade indirekt, utan att vi kan sätta fingret på det. Jag tycker det är väldigt roligt om nya vetenskapliga metoder och framsteg kan lösa konkreta problem. Även om det inte är lätt, är det ändå framsteg som krävs för att ens nånsin kunna lösa problemet. Då krävs det såna här små framsteg och lite enderofiner och lite lyckor. Man får ta ett steg i taget. Utan alfa-fold hade man inte kunnat göra det här.

Utan att göra nästa steg. Det är alltid så flera innovationer uppe på varandra i en serie som leder till det stora genombrottet. Det som är nytt nu är väl att det accelererar exponentiellt, vi då. Vilket gör det jätteroligt. Då behöver vi inte spekulera 100 år in i framtiden. Då kan vi faktiskt spekulera 2, 5 och 10 år. Det känns lite mer jordnära, för det är ju vår livstid vi spekulerar. Vilket är jättekul. Det är väl inte lika flummigt då, inte jag. Och få se ihop det här ändå positivt och inte hålla på att prata regelverk utan jag tycker så här, det kanske inte är helt framme än men kanske det är inte bara något vi behandlar utan det är något vi kan programmera oss runt.

Jakob Radbäck43:33Och med dom ordet, tänkte jag säga. Så vet du så här, Bengt jag vill tacka dig. Det tack vare dig som jag tycker att det är kul att fortsätta göra det här varje vecka. Det känns som att även om vi har gjort det här länge nu, det här är många avsnitt, jag vet inte hur många vi är uppe i men det är väldigt många, så känns det som att vi gör ett viktigt arbete. Genom att liksom

Bengt Wessborg43:48Oj. Det tycker jag verkligen.

Jakob Radbäck44:00Förenkla en väldigt komplicerad fråga för att har ni ni lyssnat på flera av våra avsnitt så inser ni att vi är ju inga AI. Vi är så mycket AI-expert man kan bli i en liksom främdelig värld just nu men det går inte att vara extremt duktig på alla de här verktygen som kommer utan i vissa fall så är man liksom helt puckad och man liksom inte har testat något av det och man måste få bara fortsätta att utforska och testa och det är

Bengt Wessborg44:21Nej.

Jakob Radbäck44:30Tack vare

Bengt Wessborg44:37Vad gullig det är, Jokov. Vad glad jag blir. Det är samma. Jag vill också tacka flera av våra lyssnare som har skickat jättefina medelande till både dig och mig, både på sms, LinkedIn och på mail. Folk i senaste månaderna har jag träffat säkert 20 personer som har kommit fram och sagt att de har lyssnat på podden. Nu menar jag inte på stan, men jag menar i möten. De säger att de har lyssnat på podden och vad grym den är. Tack så jättemycket. Det är helt otroligt. Man blir väldigt så här.

Jakob Radbäck45:00Mm.

Bengt Wessborg45:05Varm och glad och det gör att man får extra boost utöver att du boostar med Jakob så får vi extra boost av några av våra lyssnare också. Vet ibland du skickar mellan med kolla vad jag fick höra och jag är likadan till dig och så där det det hände ju inte för ett år sedan lika ofta. Det är fint det händer ju oftare nu. Jättekul. Kommer du ihåg när det hängde en hel korg med godis på dörren. Tack för att du är en bra pård.

Jakob Radbäck45:11Eller hur? Mm, det är så himla fint. Nej. Jaja, det gör min dag varje gång det händer. Du är så gullig.

Bengt Wessborg45:27Jag har inte sett så jag

Jakob Radbäck45:28Ja, ja men verkligen.

Bengt Wessborg45:29Får gett upp allting. Tack för din del av den korgen också. Kommer att glömtacka dig för det. Jag har gett upp all choklad och alla olja.

Jakob Radbäck45:33Just det. Fan vad dåligt. Dåligt bräkt. Det är jättehärligt. Jag tänker att vill man... Nu låter det som att det här var bara en pitch rakt in i vår Patreon-kanal. Det var inte meningen. Men i början nämnde jag att man kan vinna ett sexmedlems... Sexmedlems...

Bengt Wessborg45:57Ja men sexmånadersmedlemskap, det är inte sexet av det. Det är ingen sån paywall utan det är ju, ja ni fattar. Ja vad roligt.

Jakob Radbäck46:05Det är ju härligt. Precis. Ett sex månaders medlemskap till Patreon kanalen. Och det man ska göra då, är att först och främst så går man in på Spotify och så klickar man på de här tre punkterna och så ser man till att man har gett oss ett betyg på Spotify. Är steg nummer ett. Steg nummer två, det att man skriver en kommentar och då kan man skriva Patreon om man vill vara Patreon med stora bokstäver.

Bengt Wessborg46:12Så heter jag.

Jakob Radbäck46:32Eller skriv valfri kommentar om det är någonting du funderar på eller undrar kring avsnittet. Och sen så kommer vi då lotta ut det bland de här personerna som har kommenterat. Förstod man ett skit av vad jag sa? Ja, Vi ger det en vecka typ.

Bengt Wessborg46:45Ja det tror jag absolut annars får ni kontakt oss. Följ podden, lika den och skriv en Och vi annonserar vinnaren i nästa avsnitt också,

Jakob Radbäck46:55Men då tackar vi för den här veckan så får vi hoppas att vi ses nästa vecka.

Bengt Wessborg47:02Chippo-hikes som vi

Jakob Radbäck47:03Pappa, hej! All det värt? Tja, hej då!

← Alla avsnitt